AJJJJJJJJJJJJJJJJJJ!

Jag blir tokig snart. 

Har fullt med blåsor i hela munnen och det svider som satan. Lagom fräscht också med en tunga som ser ut som akneland... Googlade mina symptom. Tydligen kan ja ha lite allt möjligt. 

Antagligen har jag fått virusblåsor istället för kräksjukan, det går inte att göra något åt. Men braaa..! Hellre hade jag fått kräksjukan än detta helvete. 

Läpparna håller på att skrumpna ihop till russin också. Får fortsätta med fjortizz megastajjl idominläppar giganticus. 

Det ända positiva måste ju vara att mina läppar har svullnat upp. Shnyggo.  (Speciellt den lila/illröda färgen som tillkommit)

Nästan som Kissie nu då, ja utan sprutan, silverhåret och push-upen. Wow..! (Okej push-upen...det händer..)

Is there a doctor in tha house?

Med viss tvekan startar jag denna blogg i risk för att bli upptäkt och min sanna indentitet blir avslöjad. Jag har lovat hela sanningen, men inte mitt namn.

Visst jag skulle kunna skriva en dagbok istället, men seriöst? Jag orkar inte skriva med en penna. Worddokument? Nej vad tråkigt.

Jag tänker skriva här, lika anonymt som en myra i en myrstack och lika anonymt som ett sandkorn i sahara om mitt liv i en storstad.

En tonåring född en supervarm fredag i juni för ett antal år sedan, hon är tjejen som sitter tyst i klassrummet, som ingen riktigt vet vem hon är, som inte många orkar lära känna, hon som inte vågar och hon som inte gillar vattenmelon. Tydligen är det konstigt. Coca Cola gillar hon inte heller. Vilket freak..! För ett år sedan var själen så trasig att det tog stopp. 

2008 gick den här tjejen till kuratorn för att få hjälp. "Social Fobi" My asss att jag ska ha en diagnos. 7 samtal senare och kanske inte så mycket klokare lämnar hon den kommunala toppskolan för en nystartad friskola med kraft och bestämda steg. Mer social än någonsin tidigare får hon nya vänner och kan ärligt svara "Bra" på frågan "Hur e läget med dig?". Hon mår bra. Inte alla dagar, men fler än förut.

Hon är tjejen som fortfarande hatar vattenmelon och Coca Cola. Tjejen som sitter tyst i klassrummet. Men hon mår bra.

Och när det verkligen kommer till kärnan, spelar något annat verkligen roll då?

Hon är jag. Och jag har startat en ny blogg.